Arbetstidens historiska utveckling

För att sätta den nuvarande frågan om en ändring från 8 timmars arbetsdag (40 timmars arbetsvecka) till 6 timmars arbetsdag (30 timmars arbetsvecka) i perspektiv, kan man ta en titt på hur arbetstidsförhållandena har sett ut förr i tiden.

Diskussionen om att lagstifta arbetstiden i Sverige kan sägas ha börjat med en bok som hette Normalarbetsdagen i dess historiska utveckling. Boken består av en del av ett kapitel ur Karl Marx’ Das Kapital, som översattes av Hjalmar Branting, då ännu inte partiledare eller statsminister. Den gavs ut av Fackföreningarnas centralkommitté 1866, och var tänkt att just starta diskussionen kring en sådan lagstiftning, eftersom denna diskussion redan ägt rum i England, där lagstiftning kring arbetsdagens längd också arbetats fram. Det skedde 1833, då det engelska parlamentet lagstiftade att barn mellan 13 och 18 år inte fick arbeta mer än 12 timmar per dygn. Det innebar att deras arbetsvecka sänktes från 72 timmar till 60 timmar. Denna lag ledde till högljudda protester från industrin, som menade att produktionen i fabrikerna skulle falla isär. Elva år senare, 1844, kom en ny lag som gjorde att även kvinnor omfattades av arbetstidssänkningen, vilket i längden gjorde att även männen fick den kortare arbetstiden. År 1866 föreslogs för första gången i Europa 8 timmars arbetsdag, men det skulle dröja länge innan en sådan infördes i Sverige.Arbetstidens historiska utveckling 2

Från och med 1881 införde man i Sverige en kunglig förordning som reglerade minderårigas arbete. Det hindrade inte att barn som var över 14 år kunde arbeta 12 timmar per dygn. Först 1919 fattades besluted om 8 timmars arbetsdag i Sverige. Det var en urtima riksdag som fattade beslutet (det vill säga en riksdag som sammanträdde utöver de ordinarie mötena), och bara efter en lång diskussion.

Sedan dess har arbetstiderna successivt sänkts mellan 1950-talet och 1970-talet. Först fick vi 45 timmars arbetsvecka, sedan 42,5 timmars arbetsvecka, och till slut 40 timmars arbetsvecka, där vi fortfarande är idag. Andra förändringar har dock skett som har gjort att vi arbetar mindre. Till exempel har det lagstadgats om fem veckors betald semester, något som barnarbetarna på 1800-talet sannerligen inte åtnjöt. När vi ser tillbaka i historien kan vi således vara tacksamma över de arbetstider vi har idag.